En jämförelse av två olika inlärningsmetoder.
Syftet med studien var att jämföra effekten av två olika inlärningsmetoder för att se vilken som hade störst positiv inverkan på den motoriska inlärningen av en uppgift inom puttning.
Vilka deltog i studien?
24 st barn med en snittålder på 9,58 år (±0,5 år)
Ett av kriterierna för att få delta i studien var att de inte fick ha någon tidigare erfarenhet av att ha utfört likande puttest som genomfördes i studien.
Barnen delades in i två grupper och studien pågick i 3 dagar.
Den ena gruppen ("lärogruppen") tränade på färdigheten genom att förvänta sig att lära ut den till andra, så deltagarna fick följande instruktioner innan de påbörjade varje träningsblock: "med tanke på att du måste lära några andra personer att putta så har du nu under två dagar en möjlighet att noggrant träna denna färdighet”.
Den andra gruppen ("testgruppen") tränade på färdigheten genom att förvänta sig att blir testade efteråt, så deltagarna fick följande instruktioner innan de påbörjade varje träningsblock: "du har nu en möjlighet att under två dagar öva på denna färdighet noggrant och du kan sedan förvänta dig att bli testad i denna färdighet"
Hur var studien konstruerad och vad fick deltagarna göra?
Innan träningen startade fick samtliga deltagare genomföra 10 st testförsök för att bestämma deras aktuella färdighetsnivå.
Deltagarna fick sedan i två dagar genomföra 6 st träningsblock per dag där varje block bestod av 10 st träningsputtar från 2 meter, med 5 minuters paus mellan varje block.
Vid dag 3 testades deltagarnas färdighet i puttning. Något som deltagarna i "lärogruppen" var ovetande om inför.
Testet gick ut på att slå 10 st puttar från 3 meter med målsättningen att stanna bollen i eller så nära hålet som möjligt. För att mäta precisionen noterades avståndet från mitten på hålet till golfbollen för att få fram en felmarginalen.
Vad visade resultaten?
Resultaten i studien visade att prestationen och den motoriska inlärningen var bättre för de barn som tränade puttning med förväntningarna att sedan undervisa andra i färdigheten.
Slutsats
Upptäckten i studien är bland de första av sitt slag som visar på effekterna på motorisk prestation och inlärning hos barn genom lärande att förvänta sig att undervisa andra.
Det finns några förklarar till varför denna inlärningsmetod är mer effektiv. Det har bland annat visats sig att lärande genom att förvänta sig att undervisa ökar deltagarnas motivation tack vare deras medvetenhet om att de kan hjälpa och förbättra andra människor.
En annan förklaringen, som har visats sig vid främst inlärning av akademisk information, är att deltagarna som lär sig genom att förvänta sig att lära andra är mer uppmärksamma och genom det identifierar fler nyckelfaktorer som är relaterade till färdigheten.
Utifrån slutsatserna ovan är det därför rekommenderat att använda sig av liknande inlärningsmetoder i undervisande miljöer och inom coachning.
Artikeln publicerades 2021.
Besök gärna min hemsida och upptäck hur jag
kan hjälpa dig på din resa mot lägre scorer.